.

Sitter och kollar live-sändningen av "Ett år efter Utöya" på Aftonbladet. Känner mig meningslös som inte kan göra någonting, mer än att skänka alla mina tankar till Norge vilket jag givetvis gör en dag som denna. Kommer verkligen ihåg den här dagen för ett år sedan.

Gick in på Facebook vilket när det händer något som detta är ungefär detsamma som Aftonbladet, person efter person nämnde bombdåd och terror. Men jag gick in på Aftonbladet för att få detaljerna, och om jag fick. Rubrikerna blev bara större och större efter som, "Breivik", "Bomb", "Skottlossning", "Massaker" (Hehe, nu kommer FBI härja på min blogg). Höll mig uppdaterad och ryste varje gång jag hörde berättelser från folk som varit på ön, kan inte tänka mig något liknande. Blir helt stum, det är så ofattbart sjukt. 

Så, well, vill bara hedra alla offer och lidande från Utöya 22/7-2011. På mitt egna lilla sätt på min egna lilla blogg.

Mina tankar och all min kärlek kunde inte varit med ägnade åt Norge idag. Det kommer aldrig bli bortglömt. Vårat kära grannland med deras älskade falsetter.

 

Tror nog till och med jag ska skänka dom en facebookstatus. Det är dom värda.