.

Det är när man ser filmer som Easy A som man egentligen borde inse att ens liv kanske inte är så messed up egentligen. Men ändå, hon får ett happy ending, så var det inte värt mödan? 

Så det är väl egentligen när jag ser en sådan här film jag ser allt det negativa i tillvaron.

Jag vill att mitt liv ska vara som på film. En sagolik berättelse där jag har gått igenom all jävla skit jag kan stöta på, för att sedan leva lycklig i alla mina dagar med mannen i mitt liv. Jag vill att han spelar musik utanför mitt fönster, jag vill ligga på motorhuven på en bil och kolla på stjärnorna, jag vill veta alla hans hemligheter. 

Men det är lugnt, om tio minuter har jag glömt filmen och är som vanligt igen. Hörs då!