.

Bilden vi finner här nedanför. It's a rather funny story, skulle jag vilja säga. Nu ser man inte riktigt det, men en viktig detalj är att jag bär strumpbyxor. Och att den är tagen på hotellrummet i Rom. 

Så, hur börjar historien? Jo, vi bodde på ett hotell strax utanför Rom, så vi tar tåget in för att spendera en heldag i staden och se alla vackra sevärdheter. Tåget är gammalt och påminner om Hogwartsexpress.

Vi startar dagen med att gå vilse och inte veta vart vi ska. Så vi frågar några på halvtaskig engelska om vart Vatikanstaten ligger, vi får obegriplig italienska till svar. Detta upprepas ca 10 gånger. Till slut hittar vi i alla fall till Vatikanstaten där vi tar fina hoppbilder och får "turistjävlar"-blickar på oss. Sedan går vi till en fontän som vi naivt nog tror är fontana di trevi (inte ens nära att det var det) och slänger i mynt, äter äkta italiensk pizza, vandrar runt och fascineras av allt vi ser, och till slut tar vi tunnelbanan till Collosseum. Jag har nog aldrig haft så intim kontakt med främmande människor, det kändes som att vi allihopa var siamesiska med varandra. Så full var tunnelbanan. Vilket givetvis ledde till att jag blev av med plånboken. Jepp, där försvann dom pengarna. Väl vid Collosseum blev vi även lurade på pengar av män utklädda till gammaldags gladiatorer genom att ta kort med dom. Vi går ett halvt varv runt byggnaden och hittar halvstora stenar vi hoppar mellan, jag som alltid ska utmana ödet tar ett stort jättekliv mellan två stenar, och rätt som det är så hör jag det. Krrrscch. Där sprack byxorna ja.

Där stod jag och showade halva röven, utan pengar och utan byxor i en främmande stad. 

Men jag var i Rom, livet kunde inte bli mycket bättre.

 

Som tur var hade jag dock ca 10 euro i jackfickan, så jag fann mig ett par billiga strumpbyxor och Sofia var snäll nog att byta tröja med mig eftersom hon hade en lite längre. Problem solved.