Pappa påstår att jag inte har något liv, och jag har inget att säga till mitt försvar.

En helt vanlig dag på stan, med min vän Jan.
Vi var på väg hem till mig för att äta köttbullar av mamma Scan.
Jag syftar då på stan i Åkersberga, det är ett ställe där gangsters gillar att härja.
På vägen hem hjälper vi en gammal dam över vägen, halvvägs.
Vi fortsätter promenaden på en smal stig, framför oss går en gubbe i 1km/h, jag tänkte - nu är det krig.
Jag springer runt honom och sätter mig på hans rullator, jag skriker "KÖR DÅ GUBBE! OM DU HAR TUR BLIR JAG DIN DONATOR!"
Han var nog den mest förvånade man jag någonsin sett, jag började själv undra över vad som nyss skett.
Man han kör på för allt vad hjulen bär, vi lämnar Jan och lyfter till en annan atmosfär.
Vi landar på Mars, där tar vi en paus och röker hasch.
Vi trivs så bra att vi stannar, tänk er, ett liv utan jobbiga grannar!
Jag står där i hans famn, och jag vet fortfarande inte hans namn.



Kommentarer

Kommentera mera:

SKRIV DITT NAMN!!!!
Kom ihåg rutan

MAILMAILMAILMAIL

Skryt då. skriv din sida.

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0