Woooop förhoppningsvis får jag ny mobil imorgon! Hoppas på det! ZTE Blade, hur tufft låter det inte? Hur coolt som helst.
Åh, vill ha mobilen nu. Det kliar i fingrarna. På riktigt. Rätt tragiskt, man känner sig lite prylgalen. Men det är jag inte. Öhm, aja.
Fan vad hungrig jag är. Brukar bli så när man inte ätit något sen frukost, vid tio tiden. MAT MAT MAT. Man skulle haft roomservice hemma. Vore gött. Men nu har man ju inte det. Synd.
Inget bra är det på tv heller. Man skulle kanske ta och sätta på en film. Frågan är bara "Vilken?". Jaja, det löser sig. Som att det ens var ett problem? Inte direkt va.
Simma lugnt.

Jag tror att jag är den enda som inte längtar till sommaren.

Näe

HEI HEI BLOGGEN

CHA CHA TITTI

Hehe.

Idag ska jag och Madde till täby.

Oj, jag borde nog börja göra iordning mig.

Jävla bra inlägg det blev idag hörrni! Sjukt!

HEIDO BLOGGEN

CHARRÅÅ TITTI


oooohh tuff brud! Passa er!

Fan vad jag har letat mobil på senaste tiden! Helt sjukt! Senaste tiden har jag kollat mest Samsung S5620 och Sony Ericsson Xperia X8, men nyligen kom en ny asrandom mobil och uppenbarade sig, nämligen ZTE blade.
Fiiifan vad bra omdömen och recensioner den fått! Galet! Och billig som attan också. Passar mig som handen i handsken. HE HE.
Helt klart mitt nya kap. Ska ta mig till någon teliabutik snarast! Måste dock kolla upp försäkring innan. Eftersom det är ett såpass okänt märke, så vad tar jag mig till när den går sönder? Yep, ni hörde rätt. NÄR den går sönder, inte OM. Det är jag som ska "ta hand" om mobilen. HE HE.
För att citera min pappa så, "jag är specialist på att mörda..."
Dock snackade han om blommor.

Åh, vet ni vad jag stör mig på? Folk jag verkligen inte förstår mig på. Vissa som är så olik mig som man kan bli kan jag förstå mig på, för att dom är öppna eller enkla eller, ja, ya. Men vissa, som är så himla lik mig men samtidigt raka motsatsen, förstår jag mig verkligen inte på. Som jag känner så jäkla bra och vet allt om, jag förstår bara inte! Det är irriterande. Jag känner mig så, dum, förvirrad, och undrande.

Vet ni vad jag mer stör mig på? När juicen är slut på morgonen.

Kärlek i mängder

JAG LEVER! JAG LEEEEEVEER!


Jag förstår hur glada ni måste vara. Minst lika glada som mig. Jag är imponerad!

A men, jod Gul då! God jul, rättare sagt. Tänkte bara kika in och säga det. Återkommer senare idag troligtvis. Nu ska jag nog... Sova! Yup. Skulle sitta fint. Så god natt tills vidare!

Glad påsk

Åh, jag klarar inte av sånt här. The guardian. En film om usa:s kustbevakning, orkar inte förklara massa skit. SE DEN. Really, jag sitter och skriver att alla filmer är bra. Ja, bra. Jättebra osv. Men ingen utav dom har en djupare handling än kärlek och humor. Visst, underbart. Men såna här filmer blir så himla mycket mer. Att rädda liv, att offra liv, och band mellan två personer som är så obeskrivliga och speciella.
Jag skulle vilja vara modig nog att bli någon som räddar liv, men det kommer jag inte. Dock beundrar jag dom mer än någonting annat. Att riskera sitt eget liv för att rädda andras. Verkligen. Se. Den. Där. Filmen.
Tvekar på att jag någonsin gråtit så mycket till något som inte ens är på riktigt. Hehe, så dum man känner sig när man skriver det sådär.

Sevärd.

Tiden bara flyger iväg, vart tar den vägen?
Tror jag precis kom på den osvarliga frågan. Och ett nytt ord. "Osvarliga".

Kläder efter väder.
Fast snarare. Kläder på grund av väder.
Jacka på grund av byracka
Ja, det är ju hundens fel

Min mobil är död.
Den gick bort igår. Hjärtstillestånd, utom all räddning.
Man kan ju aldrig riktigt ersätta någon men... Jo det kan man! HA! Ägd, jävla mobiljävel. Dock ersattes den med något ännu sämre. Nämligen en urusel gammal "mobil" från 1827. Vi alla är medvetna om att mobilens utveckling inte hade kommit vidare långt vid den tidpunkten. Nej, ingenstans faktiskt.
Jodå. Mobilen har ju färg och grejer. Det får man ju vara glad över! Den funkar. Tills vidare.


Ätbar också

Ah vänta... Vi har jullov nu va? VI HAR DE VA? JA DET HAR VIII!
Dum fråga förresten.


JULLOOOOV! ♥

Jag har typ hoppat över en vecka eller nåt menmen. Tror ingen bryr sig alltför mycket så det är nog lugnt faktiskt.
Men, something that makes me cry. Allt. Jag gråter fan för allt.
Filmer, musik, mig & mina tankar, händelser, till och med empati för andra. När jag hade en vän som mådde dåligt och grät, så började jag gråta, hahaha.
Filmer är fan inte kul. Jag bölar alltid för att jag blir så avundsjuk på filmer. SÅNT DÄR HÄNDER FAN INTE I VERKLIGHETEN menar jag.
Fast jag har nog aldrig gråtit så mycket som på farmors begravning. Åh vad hemskt det var. Fast grejen var den, att det var inte för att jag var ledsen över att förlorat henne (Såklart jag var det också! Men ni fattar.) för jag hade inte speciellt bra kontakt med henne, vi var och hälsade på då och då, men inte mer än så. Men det var att se farfar som var värst, dom hade varit tillsammans i.. Ja, ungefär 60 år. Förstår ni hur lång tid det är? Min livstid gånger fyra. Och sen ska han leva vidare utan henne. Han var mer förstörd än jag någonsin kan förstå. Ni kan ju tänka er, eller nej, det kan ni inte. Inte jag heller. I torsdags var det 1 år sen, och farfar kommer aldrig kunna gå vidare. Power of love.


Brutalt försök till att göra en passande bild till inlägget. Jag hoppas fan att ni tycker jag lyckades, för jag råkade överdosera mascaran på kinderna. Bra försök iaf. Bättre lycka nästa gång!

PEACE MAN

Gammal goding som genast för mig tillbaka till åttan/nians NO lektioner med allas våran Håkan.
Härligt!

Känner för att sova, så det får nog bli så. Jajamen! Soft ju! Godnatt!

Peace

Nu är spöktimmen slut. Nu ska jag sova.
God natt.


Vet ej.

Det är sant. Jag provade nyss.
Ibland är jag lite smådum får jag väl lov att erkänna.

Och så har min nedåtknapp lossnat och jag får inte fast den. Pricken över i.

Vad är det för mening med att gå ut? Man kommer ju ändå att hamna här hemma till slut.

Sant. Därför stannade jag inne ikväll

Elf är en sådan där typisk julfilm som man får riktig julkänsla av. Så himla härlig! Jag behöver julkänsla, har nämligen ingen. Men nu blev det lite bättre i alla fall!
I slutet när dom är i Central Park berättar mamma att hennes morbrors fru mördades där. Och sedan gick hennes morbror runt där varje kväll i flera veckor med en pistol för att hitta mördaren. Men det gjorde han givetvis inte.
Fyfan vad läskigt.

Han é ju för go

The difficult part isn't to die for a friend, it's to find a friend who's worth dying for.



Sometimes you put walls up not to keep people out,
but to see who cares enough to break them down.

Det är ingenting att oroa sig över om man någon gång skulle råka vakna efter en sömnlös natt.

Om en timme drar jag till tandregleraren! Alltid lika läskigt
Ps. Jag sov inatt, som den modiga man jag faktsikt är.

Jag läste att sömnen är dödens bror, och nu vågar jag inte sova

I'm freakin' back down there

Den personen du lyssnar minst på, är densamma som du borde lyssna mest på.
Dig själv


För min del. Mig själv.

Mitt favoritminne. Wow, det är ju nästan omöjligt. Jag menar, jag har inget verkligt jättespeciellt minne. Typ, jag har aldrig varit med om att få ett syskon, aldrig varit på bröllop/dop eller något sådant. Begravningar har jag varit på men det är väl inte direkt någon höjdare.
Mitt favoritminne är i alla fall helt klart något från när jag var liten. Räknas minne som något man har på film men inte kommer ihåg?
I så fall är det när mamma filmar oss alla fyra barn, och frågar vad vi vill bli när vi blir stora. Min äldsta syster Tina säger lite halvkaxigt självsäkert "Jag ska bli fotomodell, eller skådespelerska", väldigt feminim.
Tommy, min bror säger med ett så himla härligt tonfall "Fotbollsprooooffs!" och knycker med huvudet som en riktig man.
Tessan, hon sitter där helt lost och försöker komma ihåg vad det hon vill bli heter. "Ååååhåhhhh vad heter det nu igen.. Sån där... Åååhh...", vi alla sitter och gissar och till slut gissar någon rätt och säger "Veterinär" och Tessan brister ut i ett "JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA". Djurvän minsann, ändå är det Tina som är vegetarian.
Sen vinklas kameran mot mig. Ung och blyg som jag var. Jag mumlar något ohörbart, väldigt blygt. Mamma frågar "Vad sa du?" och jag säger "... En... Bläckfisk... hehe...." Tessan brister ut i asgarv och jag skrattar som om jag egentligen bara skämtade, men jag, som känner mig själv ganska bra i alla fall, är helt säker på att jag faktiskt var seriös. Jag menar, hur coolt vore det inte med åtta armar?


Vem vill inte?

Jag skapade en facebookgrupp för ett tag sen. "Justin Bieber är bög" "Va? Hon kan väl inte va bög?" heter den. Tydligen var det några få nissar som diggade den. 158 medlemmar är den uppe i! Död sen länge, ingen publicitet längre. Men bra var den. Jag är stolt.

Jag kanske bara är... Avundsjuk?

Köpte en klocka igår. Berättar för mamma, vilket besvaras med en djup suck. Har hon något emot orangea klockor undrar jag? Så jag frågar. "Har du något emot orangea klockor?", jag svaras med "Nej, men du skulle få den i julklapp". Jaha, säger jag.

"Bästa vän för mig är någon man berättar allt för, litar på, träffar ofta, och väljer framför alla andra."
Det är ju självklart, givetvis. Jag har visst en bästa vän.


Berättar allt för, litar på, träffar ofta, och väljer framför alla andra

Min bästa vän. Jag har nog ingen. Eller vadå nog, jag har ingen. Bästa vän för mig är någon man berättar allt för, litar på, träffar ofta, och väljer framför alla andra. Jag berättar inte allt för någon, träffar ingen ofta och väljer ingen speciell framför alla andra, men jag har folk jag litar på.
Jag har flera nära vänner, så som Katja, Nadja, som alltid varit bland mina närmaste, och Madde. Emma var, hon var min bästa vän. Fast samtidigt kändes det mer som att hon var min än att jag var hennes, hon skrev bästa vän till veeldigt många personer, men jag kallade inte vem som helst det. Och så kändes det mest som att jag typ, konkurrerade om henne, kändes så dumt. Menmen, senaste månaderna har vi knappt pratat typ. Men kompisar är vi och det är jag glá för!
Katja och Nadja är mina barndomsvänner, vilket betyder en hel del. Me like att vi hållt kontakten!
Madeleine och jag var kompisar när vi gick i samma klass, i fyran typ. Sen bytte jag skola och swisch så försvann kontakten, sen började hon prata med Manfred och dom blev tillsammans vilket ledde till att vi också började snacka igen, all lycka till Madde och Manfred, mina två goda vänner! :D
Hihi, måste även ta upp, apropå bästisar, så jag och Anna (http://9december.devote.se) var ju beestuwsawr typ 200..8? 7? Allra helst sommarn! Haha, härligt störda tider :'D

ÅHYEH, vilken underbar kväll kvällen har bjudit på! Tre-mot-tre turnering i Söra var, RIKTIGT rolig! Mycket tack vare mig och Yoella. Vilken fantastisk humor vi har måste jag säga! Cred till oss!
Alltså, kan ni fatta att robot unicorn attack-låten spelades i högtalarna flera gånger?! Underbart! Dock förstörde den trepoängstävlingen för min del, det går helt enkelt inte att fokusera med hoppande regnbågsfärgade enhörningar i huvudet. Men lika glad var jag ändå!
Ja, låtarna som spelades var ju nästan höjdpunkten hähä. Nejdå! Bara en väldigt enorm extra-bonus!
Sen jonglerade vi med mandariner, var bollkallisar, körde tre-mot-tre givetvis, mitt lag bestående av mig jacob och hector var ju rätt grymma, ooch mucho mer. Fick även dela en fet marabou med jacob! Sweet hähä.
Yoella vann straffkasttävlingen, så hon fick också en marabou. Så skriker jag, dum som jag är, "Hon kommer hit och snor vår choklad den jäveln", sen insåg jag, att.. Jag tillhör ju fan inte heller Åkersberga basket! Tragiskt.


Åkersberga var fan bra ändå :'D

Ps. Jag & Yoella är fan riktigt roliga! Var på så himlans bra humör ikväll! :D
Ps 2. Cirkus Möller är fan ännu roligare... Yeye!

Fadern, sonen & den heliga Titti

Det har hänt flera gånger. Många gånger, men aldrig så att jag verkligen övervägt det. Nejnej. Jag tror man måste ha något psykiskt fel för att verkligen göra det. Modet inom en säger emot. Jag skulle aldrig ta mitt eget liv. Inte någon annans heller för den delen, fniss. Men klart man funderat på det, typ, varför är man rädd för döden? Den lär ju vara bättre än livet? Eller? Hahah verkligen deprimerande.
Nu skriver vi inte mer om det, det är faktiskt FREDAG.
Ikväll blir det tre-mot-tre turnering i Söra!
HööÖÖöScH!


Oj, snapstrip utan effekt. Kändes ju ganska tråkigt.


Puh. Det kändes bättre.

Hahaha, åh, kommer väl ihåg min förste kärlek. Kanske inte borde nämna några namn, kan bli lite pinsamt.
Eller vafan, det var typ i ettan eller nåt tror ingen bryr sig. Max Nilsson var det. Han gick i min klass och vi var goda vänner på den tiden, haha. Jaa, det var väl det.
Det gick över och jag blev lesbisk.


Med en gris

Jaaaa meeen god jul dåå! Nej, natt menar jag förstås. Glad natt.

Pffff vi var hela TRE personer på träningen idag! Hähä. Så vi åkte till Vilunda och tog ett varv på gymmet istället! Oj vilken träningsvärk jag kommer ha imorgon. Duktigt värre.
Hihi bara för att jag är så spec och kommer från Åkersberga så har min tränare lovat att skjutsa hem mig för att jag inte kommer hem annars, haha, fast i Bollstanäs... Vilket I-landsproblem.
YEEEEYE, nu ska vi sluta snacka ointressanta grejer.
Har ni hört om den nya strumpan som kommit ut på Lidl? Ska tydligen vara superbra.
Driver. Lugn.

Skägg? Inte bara ett ord, en livsstil

Delar med mig av lite julkänsla såhär i decembermånaden.

Alright. Kolla inte på paranormal activity. Du kommer få men för livet så som att alltid ha ögonen öppna efter osynliga demoner och alltid ha koll på bebisen du inte har, än.
Nej då, den var bra! Har dock inte sett ettan, hehehehehehe. HE.
Men! Sevärd tycker jag absolut.


En trailer kändes passande.

Jag är nog inte så rolig som jag tror...
Fan.

När jag har den här statusen har jag tråkigt och vill ha händelser på facebook.
Känns ganska lågt, menmen. Sånt som händer.
Vilket liv man har... Så har man inget

Men dö då. Du vill ju det.

Jag menar det inte.

Skumt hur man kan vara bästavän med någon, berätta allt för varann, och ett år senare inte ens hälsa på varandra.
Som om man aldrig ens känt varann.
Som om man aldrig upplevt något, inte har några minnen eller någonsin varit vänner.
Man går förbi varann som om det var vem som helst, en främling.
Som om vänskapen bara var en tillfällighet för att inte stå ensam. Sen gick man olika vägar och vänskapen försvann som en borttappad strumpa.
Skumt.


Poetiskt

Jösses, är det hormonerna som spökar eller är jag född med humörsvängningar? 


Detta är inte mitt hjärtas slag, detta är mitt humör. Up & right back down.