.

Har ni känt sådär att ni liksom är så glad ni kan bli? Men att ni inte kan uppnå riktigt 100% lycka? Att det är en jävla sak som alltid tynger. Som alltid finns där och tar upp dem sista procenten? Så känns det. Den där jävla grejen har legat där och tagit plats i typ 6 år nu. Men så är det väl. Jag är så glad jag kan bli och det är ju ganska glatt det också. Den här klassen gör mig verkligen gott.