Lite som Ben&Jerrys in real life

Vi hade ett sådant där magiskt ögonblick med gänget igår. Där satt vi och beskådade soluppgången tillsammans vid tre på morgonen. Jag, Madde, Karro, Måns, David & Eric. Myggen bet oss, kylan omfamnade oss och chipsen hade Karro tappat ut på vägen. Men lyckliga ändå. Måns tog ton med ett fint litet tal som rörde oss alla fast vi inte visade det och istället skrattade bort det, som vi gör med det mesta. Men på ett bra sätt.
Fick i alla fall fram hur skönt det är med dessa människor, som man alltid kan tillkalla en akut filmkväll med och alltid falla tillbaks på, som hängt ihop genom åren samtidigt som andra kommit och gått. Umgänget som det är värdelöst att köra "Jag har aldrig" med eftersom man redan vet allas svar. Umgänget som tältar utan tält och som åker pulka på sommaren. Andranämnda har i och för sig aldrig hänt men vi tänkte tanken i alla fall. Som oavbrutet retar varandra och som alltid drar skämten ett snäpp för långt.
Okej, tillräckligt mycket kärlek för idag. Slänger in en bild på den magiska soluppgången!
Åh! Glömde en sak - Umgänget som identifierar sig med How I met your mother och skrålar med till "AND I WOULD WALK 500 MILES" varje gång vi åker bil. (Himym-tittare fattar).
 

Kommentarer

Kommentera mera:

SKRIV DITT NAMN!!!!
Kom ihåg rutan

MAILMAILMAILMAIL

Skryt då. skriv din sida.

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0